utbrottsförsök.

Mor har pärlan då jag fortfarande är sjuk. Så jävla less. Nåja har ingen feber nu. Så jag satsar på att vara fit for fight på måndag. Hur som helst måste jag till stallet på måndag.
Pärla ska raspa tänderna. Och jag vill bespara min mor det faktiskt. ;-)

Idag har mor och far fixat grinden i hennes hage då hon är mordisk och ska ut genom grinden. Hon har sig dock inte ut då det är karbinhakar i plankorna som sitter utanför tråden i grinden. Dom har tryckt till fästena i handtagen så jag har svårt att få lös dom. Tur då att pärla är expert på att öppna trådgrinden. Ett problem mindre.
Men träslanorna som sitter fast i karbinhakar och kedjor hänger upphängda på hästskor. Rätt smart och bra för miljön...återanvändning :-)det är bara det att hon går lite hårt åt plankorna vilket innebär att hästskorna lossnar.
Nu är det förstärkt med tillhammrade järnskenor? Vet inte vad man kallar sådant... Dom är i alla fall välgjorda och ordentligt fastskruvade....

Det knasigaste i hela historien är att jag tror inte att det är någon el i hagen. Så hon skulle rent teoretiskt kunna krypa ut ungefär vart som helst i hagen utom staketet som är mot hennes granne då vi har förstärkt och fixat extra tråd och extra högt staket för han äter upp hennes täcken. Knashäst. Han käkar visst upp sina egna täcken med. Otacksamma djur. Dom skulle bara veta vilka kostnader dom tuggar sönder.
Men nu är det omöjligt för honom att nå pärla och det är skönt men samtidigt lite synd då dom verkligen tycker om varandra. Dom står alltid bredvid varandra i hagen och myser. Lite kul ser det allt ut. Största och minsta hästen i stallet. Sååå kär har pärla varit i honom. Jisses. Hoppas nu bara att han ej går lös på sina egna täcken.
Har haft en häst som dödade sina egna täcken. Det är inte roligt alls.
Knas hästar.

Hur som helst. Jag hoppas verkligen inte att pärlan kommer på att man kan gå ut på andra ställen i hagen än grinden.
För det skulle innebära sjukt mycket jobb med att hålla henne i hagen.  :-):-)

 pärla och hennes haggranne innan vi höjde staketet. Såååå kär är hon i han. Nu tar han sig inte över eller under eller igenom staketet för att smaka täcken. Men även klia pärlan. Hon kliar tillbaka och piper en massa. Eller gjorde det när dom nådde varandra. Kärleken är ett faktum. Det är en jävligt fin häst och mitt dressyrhjärta klappar lite extra hårt när han rids. Jävligt snygg e han calle.

En bild på pärla bara för att hon är finast :-)